☾ free and perfect ✩

Hej. Vi var uppe och flängde lite i Karlstad i förrgår och igår. Haha. Väldigt trevligt och igår mådde jag väl inte som en prinsessa direkt. Men det var najs ändå. En hel dags hängande på ett mys café mitt på torget, läsandes om sjukt intressanta grejer om vår kropp och värld. Yes det gör mig lycklig i själen. Och idag har det varit snöblandat regn utanför fönstret så jag har hängt inne med sjukt många koppar te, en filt och datorn där det blev ännu mer upptäcksfärd. Self education i sitt esse! Jaop. Så ser det ut här. Det är underbart. Varje dag kommer man att lära sig något nytt. För mig är det så otroligt vackert. Spännande och kankse lite skrämmande. Hur blev det så att jag lär mig men inte min syster? Kanske inte min granne? eller min kompis? Tåls att ta en funderare kring det där hörrni!!! Som sagt... Self education. Men. Jag låter min käft glappa tills poletten trillar ner. Been there. Done that. Men herrejävlar vad jag är glad över den mödan (fruktansvärt jobbiga år av ignorans och näst intill utfrysning) att faktiskt ställa sig upp och säga vad man VET och vad man tycker om saker. Att hela tiden öppna sitt sinne och sedan käften för andra att ta del av ens tankar, funderingar och kunskap är inte det lättaste när man har mäniskor som är skrämmande closed minded. MEN värt det. Alla fnysningar. Alla (medvetet) avbrutna försök till att säga något som faktiskt skulle kunna hjälpa den jag håller kär... All ignorans.... All frustration. Alla faktiska tårar som kommer när man känner att INGEN vill lyssna på en. Inte ens låtsas lyssna... Att redan innan jag öppnat min mun, är jag dömd. Att faktiskt gå runt så bland sina vänner och sin familj och ha den vetskapen inom sig. Att alla tycker att man är jobbig. Den är ganska tuff. MEN jag säger det igen. Det är värt det. För när en i sin närmsta närhet säger framför alla... "ANNA, det är tack vare DIG..." Ja då kommer de bästa och härligaste tårarna. Och den där vibrationen av lycka sprider sig som tryckvåg genom hela min kropp.